Text och bild: Bengt Täng

Tack vare Jan Romsons gedigna förarbete kunde vi den 3/9 embarkera Silja Symfoni för en trevlig utflykt till Helsingfors. Vi var inalles 10 kursare, som deltog. (Vilka kan ni se på ett av de bifogade korten taget utanför museet). Efter att ha tagit hytterna i besittning och promenerat på Symfonis "affärsgata" började vi den första övningen som bestod i ett besök på bryggan, guidat av befälhavaren själv. Nu fick vi lära oss hur en dylik koloss navigeras genom Stockholms skärgård. Mycket intressant. Under tiden fick vi ett möte med en av Viking lines färjor. Befälhavaren berättade då att alla turlistor var så planerade att mötena mellan dessa stora fartyg skulle ske på de ställen där bredden på farleden så tillät. Sedan följde några timmars frivakt innan den gemensamma middagen intogs. Därefter följde en angenäm samvaro tills det var tid att "binga in".

Nästa morgon väntade en stor frukostbuffé och sedan debarkering. Vi promenerade till Mannerheimmuseet där vi fick en förstklassig guidning av Vera von Fersen. Det var ett mycket givande och intressant besök.

Nästa programpunkt var en lunch på Savoys terrass på översta våningen. Det var skönt att sitta ute i det fina vädret. På Jan A's inrådan tog vi en "Mannerheimrätt", som hette Vorschmach med föreskrivna tillbehör i form av bl. a. öl och snaps.
Programmet gick vidare gick vidare med ett besök på Krigsmuseet, som också enligt uppgift var förnöjsamt.

Jan H och undertecknad ansåg att dagens museikvot var fylld och ersatte museibesöket med en promenad i hamnen där vi beundrade de vackra byggnaderna bl. a. Svenska ambassaden, som är en liten replik av Stockholms slott.

Återsamling ombord för avfärd kl 1700 lokal tid.
Vi fick återigen besöka bryggan för att "övervaka" losskastningen och navigeringen ut ur hamnen.

Under båda dagarna hade vi soligt och varmt väder. Havet låg som en spegel, vilket naturligtvis underlättade manövrering och navigering. Under sådana förhållanden hävdade befälhavaren att det var lättare ett lägga till med denna långa och höga färja än att fickparkera en bil.

Efter detta återigen samkväm och gemensam middag.
Dagen därpå åt vi av den stadiga frukostbuffén och debarkerade sedan i Värtahamnen och spred oss som agnar för vinden.
Vid pennan, eller kanske snarare datorn, Bengt T.

Navigare necesse est.